Vänlig. Har den på nästan alla simmar jag göra. Oftast bestämmer jag mig för hur simmen ska vara och väljer egenskaper utifrån det. Då kan det bli en tom plats över och den tar oftast vänlig över.

Svart: "Berättare"

Lila: Joanne Ritz

Orange: Dörrvakt (TILLFÄLLIG)

På vägen ut möter Joanne den femstjärniga kändisen Lola Belle. Joanne börjar prata med henne men blir totalignorerad.

Istället åker Joanne till Banzaibaren. Hon ser en dörrvakt och inser att hon inte är känd nog för att komma in. Så hon försöker smyga in.    

Oturligt nog blir hon upptäckt. Dörrvakten kommer fram till henne och ger henne en utskällning.

Men snälla. Kom igen. Jag vill så gärna komma in.  

Okej då. Men hit med lite stålar i så fall.

Räcker det?

Hahaha. Den här gången hade du tur. Men om du ställer till med minsta problem så åker du ut.

O-okej. Tack.

Joanne går in och ser sig omkring. Det är helt tomt på folk.

"Vilken besvikelse..."

Hon tar sig en drink och går längre in. Där ser hon en pianist sitta och spela.

Dem hälsar och står och pratar en stund.

Det blev en kort och inte så händelsefull del. Vet inte riktigt vad som ska hända. Funderar på att ta bort den. Vad tycker ni? Ska jag ge den en chans? Kommentera gärna och har jag inte fått några kommentarer så tar jag bort historien.

Svart: "Berättaren"

Lila: Joanne Ritz

Blå: Rafael

Röd: Tatuerare (TILLFÄLLIG!)

Grå: Mixolog (TILLFÄLLIG!)

  Joanne vaknar upp en morgon och har bestämt sig. Det här är dagen hon ska ta en tatuering. Hon har funderat länge men kom fram till att det nog kan vara ganska snyggt.

  När hon väl är där börjar hon bli lite osäker och nervös.

 Hon går fram till tatueraren.

Hej. Jag skulle vilja ha en tatuering. För du är väl tatuerare?  

  Tatueraren ser helt förkrossad ut och Joanne undrar vad som har hänt.

"Bara jag inte kommer olägligt och skämmer ut mig..."

Åh. En till? Jaja, det får väl gå då. Men du blir den sista för idag.

Hon låter trött och sliten men Joanne är nöjd med att hon sa ja.   Joanne sätter sig ner och tatueraren sätter igång.   När Joanne får se hur det blir skiner hon som en sol medan tatueraren ser ut att bara vilja sjunka genom golvet och försvinna.

"Dn blev ju riktigt snygg"   Tack så himla mycket. Jag blev jättenöjd.

Ingen orsak.   Joanne känner för att visa upp sin nya tatuering och åker ner till en bar.   Oturligt nog finns det ingen annan där. Bara den fula mixologen. Joanne beställer lite mat och fundera på vad hon ska göra.   Det börjar ringa i Joannes mobil och hon tittar på displayen. Det är Rafael.

"Jag undrar vad han vill"   Hej.

Hej, det är Rafael.

Det är tyst en stund och Joanne försöker bryta tystnaden men vte inte vad hon ska säga.

Mmm...   Okej. Jag går rakt på sak. Jag ska flytta.

Flytta..?

Joanne är het chockat och vet inte om han driver med henne.

Ja, ut ur staden. Har fått jobb i Sunset Valley. Tyvärr så kan jag inte vara med i bandet lägre då.

  Joanne tycker inte om det Rafael säger och känner sig förråd. Kunde han inte sagt det tidigare innan dem startade bandet? Så hon kunde ha spelat med någon nnan istället.

Men vi kan ju hålla kontakten genom telefon istället, eller hur?

Ehh... Kanske det...

Joanne försöker att inte lova något eller såra honom. Dem säger hejdå och då inser Joanne att hon måste hitta en ny bandkompis. För hon vill verkligen spela med någon.   Hon får panik när hon inser att hon måste betala räkningarna snart och då måste hon fått ihop tillräkligt med pengar. Det enda sättet är att hitta en bandkompis. Kanske Ebenezer vill vara med i ett band med henne? Men om han inte vill det då? Joanne orkar inte bry sig om det nu utan beställer ett gäng med drinkar och hoppas på att dagen kommer vara glömd imorgon.   Hon tar en drink och går sedan ut på dansgolvet för att dansa lite. Ensam i ensamheten... När hon dansat en stund går hon tillbaka för att ta sin andra drink hon beställt. Då ser hon hur mixologen håller på att plocka undan dem.

Hallå! Det där är min drinkar!

Jag trodde inte du skulle ha dem när du gick...

Jag dansade ju lite bara!

Innerst inne inser Joanne nog att hon överdriver lite. Men en drink var tydligen för mycket och hon känner sig lite flummig.   Vi säger så här. Om du dansar en gång med mig så förlåter jag dig. Okej?

Visst. Du kan ta drinken också. Jag visste inte...

Strunt i den. Nu dansar vi.   Dem dansar en stund och Joanne börjar känna sig lite trött. Hon säger det till honom och går vidare i jakt efter ett lite mer livligt ställe.

Här kommer del 2 av Joanne Ritz. Det kommer nog vara lite segt i början men ska försöka fixa så det händer lite mer  Fixade även en liten bild till historien. Skriv gärna vad ni tycker.  

  Svart: "Berättaren"

Lila: Joanne Ritz

Blå: Rafael

Grön: Ebenezer Clavier (NY!)

  Joanne vaknar av att hon hör något konstigt ljud från trapphuset. Hon stiger trött upp.

 Men då tystnar ljudet och hon orkar inte kolla vad det var som lät. Hon går och lägger sig igen istället.   Det blir inte mycket sömn under natten och hon sover oroligt.

  När hon går upp nästa morgon kommer nattens händelser fram. Hon intalar sig själv att hon bara har drömt allt ihop och börjar göra sig iordning.

  Det blir en snabb frukost eftersom hon tänker ta med sig Rafael och träna lite. Någon gång måste dem ju börja...

   Men det går inte som väntat... Hon ringer upp honom och han svarar näsan med en gång.

Rafael här!

Hej! Det är Joanne. Ska vi dra ner till Jockes och träna lite?

Ska göra annat idag så det får bli en annan gång.

  "Menar han det verkligen eller är han sur för att vi inte kunde träna sist?"

Joanne blir sur och bryr sig inte om att dölja det.

Visst! Då drar jag väl ner själv då! Ringa när du har tid.

   Hon lägger på och sminkar sig.

  Hon tar tunnelbanan för det går fortast. Hon är fortfarande sur över att Rafael inte följde med.   Inne i hissen på Jockes träffar hon Ebenezer Clavier. Han börjar prata med henne och berättar att han är pianist. Hon ignorerar honom och spelar ointresserad fast hon egentligen tyckte han var ganska snygg.

  Utanför hissen ser hon den berömde Matthew Hamming stå och titta på henne med en gillande blick. Hon blir förvånad av all oväntad uppmärksammhet.

"Det måste vara min nya parfym"

   Hon ignorerar även honom.

  När hon sätter sig vid baren ser hon att Ebenezer följer efter henne. Han tittar sig nervöst omkring och låtsas som ingenting.   Hon tar sig en drink och ser Ebenezer sätta sig en bit bort.   Hon reser sig upp och funderar på om hon ska prata med honom ändå. Han verkar ju gilla henne i alla fall. Och det vore inte fel med fler vänner. Eller en pojkvän till och med. Hon bestämmer sig tillslut för att gå fram till honom.   Hej. Förlåt om jag var lite oartig förut. Jag är Joanne Ritz. Ebenezer Clav, var ditt namn va?

Hej! Nej, det är lugnt. Clavier, var det.   Dem står och pratar ett tag och lär känna varandra.

  Tillslut kommer dem ganska nära varandra och börjar flörta lite.   Men Ebenezer råkar ta ett steg för långt och Joanne känner sig obekväm. Hon försöker med sin blick förmedla det utan att såra honom.   Joanne backar undan, men som tur är tar inte Ebenezer illa upp.   Hon tar med honom upp på dansgolvet och inser att han är riktigt grym på att dansa.   Du är ju riktigt dukigt!

Det var ett tag sedan, men inte visst jag att jag kunde dansa SÅ bra. Haha.   Jag är ledsen men jag måste hem nu.

Åh... Okey... Hör gärna av dig. Hejdå!

Hejdå!   Joanne går hem. Nöjd och glad över kvällen. Hon tyckte om honom och tänker såklart ringa upp honom så fort hon får tid över...

Så... Vad tycker ni?

Här kommer första delen om Joanne Ritz  

Texten står under bilden och varje sim har varsin färg. Text som är skriven inom "" är någons tankar.

Svart:"Berättaren"

Lila: Joanne

Blå: Rafael

Orange: "En galen kompositör"

Det här är Joanne Ritz. Hon börjar dagen med frukost.

Hon har aldrig gjort våfflor förut och är osäker på hur länge de ska vara inne.

Tillslut är de klara och hon hugger in.

Hon sätter sig och spelar piano och tänker på gårdagen då hon bildade ett band med Rafael.

Joanne har bestämt sig för att bemästra alla instrument. Hon går i väg för en lektion i trummor.

Hon är nöjd med sitt arbete och bestämmer sig för att ta med Rafael till en klubb för att spela lite.

Hon ser honom stå och prata med Jessica.      

Joanne: Hej, vad sägs om att dra till en klubb och träna lite?                 

Rafael hinner inte svara innan Joannes mobil ringer.

Ja, hallå?

En galen kompositör: Vi undrar om du skulle vilja vara med och spela piano tillsammans med 99 andra. Du får såklart lite stålar för det.

Visst kan jag göra det. Jag kommer snart. ”Nu har jag chansen att visa vad jag kan.”

Jag är verkligen ledsen men vi får göra det en annan gång. Okej?

Rafael: Det är okej. Hör av dig.

Hejdå!

Hejdå!

Joanne och Rafael går skilda vägar.

”Hoppas att jag inte sårade honom bara.”

Det var helt galet men hon klarade det bra. Även om hon var väldigt trött efter.

Och väl hemma somnar hon direkt.

Tycker den blev sådär, men får väl vara nöjd eftersom det är min första historia.

Vad tycker ni?

/Amanda